Jag har fortfarande kvar bilden på Matilda när jag lämnade henne imorse. Normalt sett brukar det vara lite lite gnäll när jag ska gå men det brukar ordna sig när jag säger hej då. Men idag var det gråt och stora pölar av Matilda vilket fick mig att börja gråta en skvätt utanför dörren. Hon stod och skrek och grät och rev naglarna mot fönstret, det var det jobbigaste jag sett på länge. Och så måste jag gå. Jag måste ju plugga. Hon som jobbade där idag berättade att de kommer var full stryka på barn idag och dessutom inte kunna gå ut för det är ju blött på marken och fy sjutton om barnen skulle bli lite blöta. Hur kul känns det att lämna dem när man får höra sånt?
Matilda drömde mardrömmar inatt och skrek. När vi skulle gå upp grät vi båda två i knät för hon berättade med sådan känsla att hon hade drömt att vi skulle åka till hennes kompis Ludde men så blev jag arg på henne och sa att hon inte skulle få följa med och så lämnade jag henne ensam i huset och stängde dörren. Och hon grät och var så ledsen. Och jag grät och var ledsen. Lilla gumman, inte sjutton skulle jag göra nåt sånt! Men hur förklarar man det för en 4-åring?
... och till råga på allt var jag tvungen att lämna henne imorse... nej usch, den här dagen blir inte så värst lycklig. Jag ska läsa lite snabbt i mina böcker och sen hämta hem dem om en timma. De får äta här hemma istället för det här är inte värt det.
2 kommentarer:
Fy vilken jobbig lämning!
BYT DAGIS!!! Det tar 5 minuter att åka till hällabrottet. Där trivs barnen och det ä knappt att man får säga hejdå innan dom har sprungit i väg o börjat leka. jag säger bara, BYT DAGIS!
ja... jag är inte säker på om det är förskolan eller barnen själva som är osäkra. I så fall kommer det ju inte hjälpa så mycket om jag byter förskola. Sen är det så svårt, dina barn är mycket mycket lättare att lämna över till folk, mina barn (Kajsa) är så reserverad och har ju väldigt svårt som du vet.
Skicka en kommentar