Linköping-Norrköpings resan

I helgen var det dags för en Kajsa-mamma dag och en pappa-Matilda dag. Kajsa och jag passade på att åka till min syster i Norrköping och vara barnvakt med deras kille TB. De skulle själva på bio och sova på hotell :)

Men först tog vi en runda förbi Linköping för en kopp kaffe hos pappa och Marie. De höll på att packa för att åka på semester och dessutom hade pappa hunnit bli förkyld också... typiskt när man ska åka bort :) Vi hann med lite fika och Kajsa var nervös hela två timmar tills vi skulle åka därifrån. Då vågade hon äntligen släppa mitt knä och ställa sig upp själv. Stackarn. Det måste vara så jobbigt att vara så rädd för allting jämt.

Pappa och Marie busar med Kajsa bakom spegeln:

Sen satte vi oss i bilen för att åka till Norrköping. Kajsa somnade så fort jag startade bilen av ren utmattning. Väl framme släppte nervositeten lite när hon fick syn på TB. Det var så kul att se dem leka tillsammans då de alltid innan lekt vid sidan av varandra. Är Matilda med så leker TB och Matilda men Kajsa sätter sig gärna själv i ett hörn och leker. Den här gången fick även hon ta plats och tog även ledar-rollen någon gång ibland. Men där var TB snabb med att berätta vem det var som bodde här! Haha jag fick många goda skratt i helgen. Han är som en liten gubbe i för liten kropp ibland. "Varför gör du så?" undrar han om ALLT! Vart ska du gå? Ska du göra kaffe? Mmm, där finns vattnet, man gör bara så. Och så ska han visa och berätta hur man gör allt. Och han skrattade när jag låtsades att jag inte visste hur man öppnade dörren eller när jag satte hans blöja på armen för att jag inte visste vart den skulle sitta. De är så lätt-roade barn och skönt är det för ibland har man slut på ideér.

På natten fick TB svårt att andas stackarn, han har fått förkylningsastma tyvärr. Så det blev att vaka på natten och springa in till honom ett antal gånger. När han väl somnade kunde inte jag somna för jag var så orolig att han skulle sluta andas där inne. Så vi varvade lite mellan att skrika (för hans del) och springa mellan rummen (för min del) tills klockan blev runt 4.00 och han fick sova mellan Kajsa och mig.

Dagen efter skulle det lekas och busas och sen ville jag gå ut. -Varför då? Fick jag direkt en fråga från TB. För att det är fint väder ute och då är det skönt att vara ute! -Varför då? Ja... jag vet inte... för att det är skönt helt enkelt... (Ibland finns det verkligen inte svar på allt!)

Först skulle Kajsa ha sångsamling med TB sen kunde vi gå ut:

När vi kom hem ramlade Kajsa på asfalten och efter att ha sett så mycket nytt somnade hon i min famn när jag bar henne. Så jag och TB fick lite ensamtid i 2 timmar. Vi passade på att sjunga lite sånger och äta mat. Det blev picknik på baksida. Men först lite diskussioner om vart vi skulle sitta... vad vi skulle sitta på... hur vi skulle äta... jag om princip allting. Men tillslut kom vi överens :)