Jag tänker mycket på jorden och klimatet och hur våran framtid egentligen ser ut. Jag och mina barn lever väldigt skyddat och det gör att jag kan slappna av mera än kanske andra familjer kan göra. Men jordens klimat kan jag inte påverka och den kan förstöra allt. Jag får ofta känslan av att vi gör jorden sjuk och den försöker mer och mer andas rent fast den snart inte orkar längre. Som att andas när man har astma. Man kan kämpa ett tag och kanske ett tag till men tillslut orkar man inte längre. Jag blir ledsen att tänka på att människan är så sjukt egoistisk att allting går ut på egen vinning och det viktigaste av allt är att jag själv mår bra. Själviskt. Så jävla själviskt.
Att stoppa klimatförändringarna är något som verkar ligga i de flesta människors bakgrund, långt borta från vardagligt tänk. Och jag får så ofta höra; Titta Maria, här sopsorteras det minsann, då blir du väl glad! Men hallå... sopsortering är väl inte för min skull? Det är väl ändå för ALLAS välmening??? Om jag hade det tänket skulle jag kunna strunta i att sopsortera för jag kommer klara mig. Kanske mina barn också. Men knappast mina barnbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar