Sen väntar jobb för mig. 12-18 ikväll. Sambon har slutat att arbeta jour som han gjorde förut och då blir det 2000 mindre i månaden i rena pengar. Det är synd när man är van vid de 2000 kronorna. Så jag tänkte jag skulle försöka jobba in dem istället.
Det är väldigt intressant att läsa böcker som handlar om förskolepedagogiken när man själv lämnar och hämtar sina barn i den miljön. I början av lärarprogrammet var jag så ivrig att lära mig allting och när jag fick böcker i handen som sa att så här ska man göra i förskolan och man ska vara duktig, ja då blev jag såklart sur när jag upptäckte att min förskola inte gjorde så. Efterhand och efter många böcker senare upptäcker jag att det finns experter som säger si och andra säger så och inte sjutton kan man följa alla råd som gäller för de flesta säger till och med emot varandra. Så som nybliven lärare ska man nog vara lite tyst och vänta in och kanske uppskatta deras sätt att hantera saken så länge det ger goda resultat. Men det är känsligt när andra ska uppfostra ens egna barn. Jag är nog extra känslig för det det vet jag. Mina barn är mitt allt och att ens ana att de skulle råka bli ledsna eller sårade gör mig ledsen.
Nåväl. Tillbaka till problematiken med bråkiga barn som boken handlar om. Tydligen ska man sätta sig ner och prata med det bråkiga barnet... mmm... vem visste inte det innan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar