läkaren och restaurang

I onsdags var det dags för återkontroll för Kajsa på USÖ. Ungefär en gång i halvåret åker vi dit, läkaren klämmer och känner och frågar en massa och varje gång känns det som det är ett prov som jag måste klara.

-Kan hon sätta sig upp själv?
- Nej (fel svar)


-Kan hon krypa?
- Nej (fel svar)

-Kan hon gå om du håller henne i händerna?
-Ja! (rätt svar, äntligen!)




Men de sa att hon är som hon ska vara. Hon är som en 10 månaders och hon är ju också 10 månader utvecklingsmässigt. Jag är inte orolig. Oroligheten ligger mest i om hon ska börja dricka när hon är 12 eller om hon ska rymma hemifrån vid 13. Gå kommer hon kunna göra. Springa också för den delen. Kanske inte just när alla läkare vill att hon ska göra det men Kajsa gör aldrig någonting på beställning!







Sen var det provtagning. Denna gång endast ett stick i fingret tack och lov för jag drömmer fortfarande mardrömmar om den där kliniken.

























Efter läkaren åkte vi till restaurang och åt SÅ god mat med farmor och farfar. Vid det laget hade både jag och Kajsa lämnat smärtan bakom oss och njöt av maten istället :)