min blogg är min dagliga läxa.

och ja... jag har inte skrivit här på en evighet... ett tag höll jag på att lägga ner bloggandet... en annan dag blev jag ledsen över att inte få se min blogg något mer. Så tills vidare så låter jag det vara så här... ett ständigt dåligt samvete över att jag inte bloggar tillräckligt.

TROTS, släng dig i väggen!

Jag blir så trött på allt vad trots heter att jag börjar hata det ordet och skulle vilja slänga det i papperskorgen. På samma sätt som jag blir arg, ledsen och förbannad över folk som säger "ja, hon verkar ha DEN perioden nu" till alla tjejer eller kvinnor eller tanter som får utbrott och blir förbannade. Istället för att faktiskt lyssna till sin tjej som sitter där och skäller och blir arg och så kanske man kan fundera över VAD det beror på... kanske hon har en väldigt bra anledning att bli arg. Kanske hon har gått länge och varit lite små-sur men inte orkat sagt någonting förrens det har kokat över.

Undra vad killarna har för period när de helt plötsligt blir förbannade och börjar sparka i dörrar och slå på saker. Vad skyller man på då? Inget... inget alls... man går undan och lyssnar och förstår och försöker hjälpa till och ändra sig själv istället.

För hur bra vore det inte om vi istället satte oss ner och lyssnade på våran "trotsiga" 2-åring. Kanske hon inte bara skriker över just den kakan hon inte fick just då, kanske det ligger annat bakom som man får ha förståelse för. För vi vuxna, vi får skrika och gorma och blir förbannade över saker hela tiden. Men barn, de bara trotsar.

ringde 112 idag.

Idag har det målats och grejats här hemma. På eftermiddagen kom svärföräldrarna och Tobbe åkte och jobbade. Senare tog jag och barnen en tur in till kumla för att handla en present och lite glass och ny målarfärg.

Den stora händelsen var att jag fick ringa 112 för andra gången i mitt liv. Jag skulle tvätta penslarna efter att ha målat klart. Lägger penslarna i en hink full med lacknafta och ska bära iväg skålen för att ställa den på en säker plats. Jag fick inte med mig flaskan med lacknafta och Matilda tar den och får för sig att hon ska börja dricka ur den. Tokstolle!!!!

Jag ringer 112, blir kopplad till giftmedelscentralen, de säger att så länge hon inte spyr eller somnar så är det ok. Och så skulle jag ge henne en massa fett. Jag öste i margarin i munnen på henne och hon gapade och log. Älskar smör som tur är!!! Hon mår bra och har inte visat några konstiga symotom. Men mig skrämde hon livet ur!!

fiske i sommarstugan

Igår hade vi en heldag i sommarstugan med mamma och Sune och svärföräldrarna. Det spö-regnade hela dagen men trots det var det en mysig dag. Det fiskades en massa fiskar och jag fick en mört och en abborre :) Sen bjöds det på mat och fika och kaka därefter. En riktigt mysig dag trots en skrikande Kajsa den mesta delen av dagen.

Matilda hade en skräck-blandad förtjusning över fiskarna som fångades. Så länge de inte rörde på sig var hon kaxig.

buslandet och aktion

Idag på förmiddagen passade Tobbe och jag på att få en timme ledigt var. Först min tur sen Tobbes tur. SÅ härligt! Jag gick igenom lite litteratur och lite inför skolan som måste fixas.

Sen åkte vi till lek och buslandet med Anders och Linda och deras Alice. Man kan bara inte ha tråkigt där! Det finns så mycket att göra, så roliga saker överallt och hjälp vad svettig man blir! Tack för en bra dag, det behövdes en dusch när jag kom hem :)

Istället för att åka hem släppte jag bara av Tobbe hemma för att han skulle hem och sova inför jobb-passet inatt. Sen åkte jag och barnen till mormor för att gå på aktion hemma i deras "by" Alltid lika roligt men det roligaste är minnena man har därifrån när man gick dit när man var lite och lekte i gungan, åt korv och godis och träffade alla kompisar. Det var byns höjdpunkt efter godis-kiosken som var öppet varje fredag. Där räknade ägaren varje godis-bit för hand. Ingen våg att väga godiset på, ingen kassa-apparat att plussa ihop summan på... det var goda tider det :)

Födelsedagsfirande i bild:

födelsedagsfirandet

Firat min födelsedag idag. Trots en väldigt dålig start med en sömn på 4 timmar, vaken sen 04.40 för att Kajsa hade en dålig natt så gick det helt ok. Det var 10 personer som kom och det var smörgås och kakor och ost och kex på bordet. Jag är nöjd. Hoppas alla andra också är nöjda.

nu är det morgon!

Igår natt var en mardrömsnatt. Eftersom vi skulle ha stor-besök dagen efter så spenderade Tobbe och jag timmar och åter timmar med att städa och göra fint både inne i huset och gararget. Sen kväll, sen läggning. Ungarna sov sen några timmar tillbaka och vid 23.30 kröp jag ner i sängen. 02.30 fick Kajsa för sig att det var morgon helt plötsligt. Klarvaken och på strålande humör så länge någon satt uppe med henne och pratade och gosade med henne.



Så där satt jag i soffan kl 3.00 en söndags natt. Kunde inte annat än att le och samtidigt bli lite ledsen. Kanske är det här sista gången som jag får spendera en ensam natt med min dotter gosandes så här. För när jag börjar plugga, då är det pappan i huset som tar över vak-nätterna.



Så, natten slutade med en 20 minuters promenad runtomkring i kumla. Med morgonrock och en filt över axlarna var det faktiskt ganska mysigt. Hem igen med en sovandes bäbis och tillbaka i sängen kl 05.00. Och så vaknade Matilda 06.30 på strålande humör men med en trött och ilsken mamma.



Iallafall. Natten inatt har varit underbar. Läggning för mig kl 23.00. Matilda kom som vanligt in till oss runt 02.00 men henne märker vi knappt av när hon kryper ner under Tobbes täcke. Sen väckte Kajsa mig runt 06.10 men somnade om. Jag är klarvaken efter så många sköna timmar i sängen.



Så här sover familjen numera: Trångt, varmt men så jäkla mysigt! Min plats är längst åt höger. Som sagt, trångt och ibland lite jobbigt men för det mesta mysigt.

JIPPI!!!!

Jag kom in!!! Jag kom in på universitetet. Å hjälp, jag kom verkligen in.

3½ års studerande framför mig om det går som det ska. Känns tungt. Men spännande.

Har den ekonomiska krisen nått oss alla nu?

Vad händer med människorna runt omkring mig.?

Det verkar som svenska folket går runt i någon sorts dvala den här sommaren. Det är som de sa på nyheterna imorse, alla börjar känna någon som har blivit av med sitt jobb eller blivit varslad. I en familj finns det vissa saker som kan splittra en snabbare än något annat. Det är när något riktigt hemskt händer, eller när man har ekonomiska problem. Att inte ha tillräckligt för att kunna känna sig trygg, det är en oro som man kan må rikigt dåligt utav.

Sen är det chocken när en familj utökar sig med barn. En stor glädje men också en stor kris.

Igår träffade jag en god vän som hastigast. Hon och han är det väl sådär mellan och hon känner inte att det kommer bli ljusare på ett tag heller. Pratade med en annan familj idag och inte finns det så starkt hopp där heller.

Ju mer jag hör desto hårdare kramar jag min sambo och håller hårt i honom. För trots att vi har haft våra problem han och jag, trots att det har varit stunder då jag velat slänga igen dörren och sticka, så har jag aldrig kommit längre än till en snabb tanke. Förnuftet kommer snabbt ikapp mig och jag gosar in mig i hans trygga famn igen. För i ett förhållande måste man få ha delade åsikter. Man måste också få har rätt att vara arga på varandra. Men man får inte somna utan att ha pratat igenom allting innan.


Man kan tro att våran stora kris var när Kajsa föddes. Så stor händelse och hennes liv hängde mellan liv och död. Vi fick spendera vårat liv i sjukhusets salar istället för hemma, luktandes på den nya bäbisen i familjen. Men trots att jag skulle ge väldigt mycket för att få göra om hennes första tid i livet, så kan jag nu efter ett år se på stunderna tillsammans med glädje. Vi klarade även den stunden, då klarar vi också framtiden.

Richards nya bil

Richard har köpt en ny bil. Och för att få sitta i den bilen måste man ha uppnått ett visst test innan och man får inte ha vilka kläder eller skor som helst i bilen. Han vårdar den som en baby och rastar den som en hund. Det var nog i stor protest som mina skitiga, svettiga ungar fick sätta sig i den.

spelning och fotbolls-cup.

Pappa och Marie kom över 28 juni för att dels fira Kajsa som fyllde 1 år men också för att sonen skulle spela fotbolls-cup här i örebro. Det är inte lite stolt man blev när man såg att han och hans lag vann hela turneringen. Jag tror det var en 500 deltagare sammanlagt och de vann. Stort. Mycket stort. Och oerhört stolt är jag.

Sen hade Tobbe en spelning på ett ny-öppnat cafe här i kumla. Samma kväll, samma hetta, men spelningen var toppen! Det var lite mera äldre och lite mera yngre i publiken och eftersom Tobbe mest spelar för yngre människor blev det lite svårt att anpassa sig men jag tyckte han gjorde ett kanon-jobb!

marknads-dax

Mitt i hettan så var det marken. På något sett älskar jag marknader. Vet inte om det är stämningen, sakerna eller sällskapet men jag kan gå igenom en hel marken med ett stort leende, så länge mitt sällskap inte skyndar på mig och suckar när jag vill stanna och titta på någonting. :)

kumla badet

Nu började det vackra vädret. Då spenderade jag och familjen våran tid med att bada, bada och bada igen.

utelivet.

En kväll för oss vuxna där barnen fick hänga med. Livespelning med en massa band, hårdrock, soul, rock m.m Mysig kväll med öl och träff med vänner.

Kajsas födelsedag.

Så har Kajsa fyllt år. En uppvaktning med många släktmedlemmar:

Syrran och hennes familj var på besök. Vi roade oss med att spela boule.

Bättre sent än aldrig...

Nu börjar tiden snart komma ikapp mig och jag insåg att jag hade en massa bilder liggandes som jag inte hunnit dela med mig av.

Så... här kommer midsommar. Bara 38 dagar sen.!..

Livet blir så mycket lättare när man får ett glas vin framför sig och 10 minuter framför datorn.

Så har snart en ny dag passerat förbi. Och eftersom det blev en kameralös dag idag blir det också ett bild-löst inlägg.

Tobbe jobbade 7-18 idag så honom har jag inte sett mycket utav. Vi tog en snabb dejt vid lunch då jag åkte till hans jobb för att leverera en pizza och också hinna ge honom en puss. Försökte ge honom lite ny styrka för att orka med resten av dagen på jobbet.

Sen åkte jag iväg coh fikade med en kompis. Tanken var att vi skulle fika på det nya otroligt mysiga cafet inne i kumla men så var det abbonerat så vi fick gå till det lite tråkigare fiket Sveas istället. Väl där kom Matilda tillbaka efter att ha varit hos mormor och Sune över natten. Vad som var tänkt vara en lugn fika-stund med en kompis blev istället ett högt skrik från att jag började dricka mitt te tills jag packade ihop och skulle åka hem.

Väl hemma kom vännerna Jenny och Roger och min bror Rickard förbi. Lite kaffe och en massa prat senare skulle de åka hem för att öppna sin första öl en lördags-kväll. Mig lämnade de ensam hemma med två bråkiga ungar. Typiskt.

Imorgon är det en jobbar dag för Tobbe igen. 7-18, samma tråkiga långa tid. Vad som ska hittas på är ännu inte bestämt men vi åker väl och hälsar på någon som vanligt. Jag kryper på väggarna annars. :(

jo jag lever. Man är aldrig så eftersökt som när man inte bloggat på länge.

Efter 2 veckors uppehåll är jag tillbaka. Jag lever, jag frodas, jag njuter, jag solar.

Nu har jag en timme på mig att komma ikapp två veckors arbete på nätet. Kämpar!

Så... en snabb uppdatering. Vi har varit på Skara sommarland. Så sjukt roligt de första timmarna. Jobbigt resten. Det åskade, och regnade något så fruktansvärt. Sommarland blev avstängt på eftermiddagen på grund av den kraftiga åskan.

Sen har vi varit på Eskilstuna djurpark. Sen har svärfar och svärmor kommit på besök från Paris. Sen har vi badat och shoppat och sovit och en massa annat.


Nu är det dags att betala räkningar, städa upp mailen, kolla andra mailen och annat skit.

Återkommer när nästa regnfall kommer :)

jag har glömt hur livet var innan man fick barn

Kan man ringa en familj som inte har barn klockan 09.30 en lördag efter midsommar?

Hur lever en familj utan barn egentligen? När går man upp "normal" tid?

överraskning

Det är inte ofta min sambo gör något oväntat gulligt, men när han ger sig ut på gräsmattan och skriver M (hjärta) T på gräsmattan med våran trimmer, då blir man nästan kär på nytt :)

vi har visst blivit äldre, vi som var barn förut. Nu är vi plötsligt vuxna

Satt i väntrummet idag i väntan på en läkare som skulle ge mig svar på vad det är för fel på mig. Fortfarande en stor knöl i bröstet, feber och frossa och ont i huvudet. Det var "bara" bröst-böld jag fått, någon sort av mjölkstockning, oftast något man får om man inte sköter sig efter att ha fått mjölkstockning.


Men det var inte svaret som fick mig att fundera eller reagera. Det var snarare tiden emellan, tiden i väntrummet. Där sitter jag och läser en tidning, väldigt inne i ett reportage om en kvinna som fått bröstcancer, och in kommer en tant, runt 50-60 års åldern, och jag reagerar direkt. Det är tanten som jag hade som "fröken" på ansgars när jag var liten. Det var hon man såg upp till när vi skulle åka på läger och tälta och grilla korv. Det var hon som lärde oss hur man gör i naturen och framförallt vad man kan göra utomhus. Hon var så stor för mig, vi såg alla upp till henne som någon gudinna och vi lyssnade noga på vad hon lärde ut.
Så, in kommer hon där, inte alls så stor och ståtlig som jag minns henne. Hon verkade inte så himla smart när hon pratade med receptionisten men det viktigaste av allt var att hon var sjuk. Hon gick på krykor och hade svårt att se. Men vänta nu, hur gick det här till? Jag försöker minnas tillbaka till den tant hon var när jag var liten, vill inte komma ihåg det här minnet och försöker återvända till mitt reportage om cancerknölen. Men inte sjutton kunde jag koncentrera mig mer i tidningen, det var bara hon som dök upp i huvudet hela tiden.

resa till eskilstuna djurpark

Nu har sommaren börjat och då börjar också familjens utflykter att ta fart.

Imorse bestämde vi oss för att åka till eskilstuna djurpark. Vi tog med farfar så han kunde hjälpa oss med barnen. Problemet var att jag vaknade med feber och mjölkstockning men nu var jag inställd på att åka så jag sa åt dem att ta ungarna så jag bara "hängde med". Det är jag glad för att jag gjorde. En toppendag med solsken hela dagen, allting gick så smidigt utan några bråkiga ungar eller vuxna heller för den delen.

Två nackdelar var dock att vi åt mat för 500 kronor, Benny och jag taco-buffé och Tobbe kött med potatis. Jäkligt dålig stil att ta så mycket betalt när de vet att man måste äta efter ett tag och det inte finns så mycket andra ställen att äta på. Inte var det speciellt gott heller. Det andra negativa var att när vi skulle fika var det sjukt lång kö till glassen, bara en personal som inte heller var något stressad alls, "nej vadå, jag slutar ju inte förens om flera timmar, varför ska jag stressa för. Jag vet ju att det inte finns något annat glass-ställe att gå till så inte kommer jag mista kunder bara för att det är lång kö." Bild på kön ser ni här nere:

en dag på landet

Jag och barnen åkte till landet igår. Det är så här man roar sig utanför den stora staden:



Man åker skottkärra med sin syster:





Man äter glass och hallon med sin mormor och Sune:





Och så hjälper man mormor att laga mat:



Sen roade vi oss med att plocka stora stenar från skogen som jag ska ha i trädgården. Stenar kan man inte få för mycket av, trädgården blir så mycket mera levande och naturlig med stenkant istället för vanliga kantbrädor man köper på bauhaus.