Efter en eftermiddag inne i stöket var det dags för oss att åka till lugnet hos farmor och farfar. Barnen var trötta och hungriga och vi var också helt slut. Varje dag fixade Benny kvällsmat till oss vilket var en helt underbar sak att göra. Att slippa tänka på maten underlättar och gör resan bara bättre.
Utanför deras hus fanns en tomte som barnen skulle se varje gång vi var på väg hem. Vi hittade på roliga historier om den där tomten och varför den satt där.
Senare på kvällen tog Tobbe och jag en tur in till Saint-Michel och skulle njuta av vimlet. Det var blåsigt och kallt tyvärr men stället tillhör fortfarande våran favorit. Vi hittade ett piano mitt på torget där det satt några och spelade. Paris upphör aldrig att förvåna :)
Innan vi skulle ta metron hem igen möte vi på några musikanter som spelade. Å vad duktiga dem var! Vilket jubel och från publiken och vilket engagemang från artisterna. Vi var bara tvugna att stanna så länge som möjligt.
Tillslut hade Tobbes en-liters öl runnit ner och dessutom kaffe på det. När vi väl satt på tåget blev det en enda lång mardröm ända fram till dörren :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar