Men vänta nu... vad är det jag känner? Är det det här som kallas utvilad? Pigg liksom... jag vet inte, måste fundera lite till. Igår var jag så trött på krångliga nätter så jag beslutade att Tobbe och jag skulle byta plats. Annars så sover vi först Kajsa innerst, sen jag, sen Matilda och sen Tobbe ytterst. Då har jag barn både åt höger och vänster och det blir så trångt efter några timmar! Dessutom är Kajsa en katastrofal krångelmaja och brukar sparka sig igenom hela nätterna. Så uppåt 10 gånger brukar jag vakna av henne och sen tycker hon det är dags att gå upp 05.50, ibland 06.00 om jag har tur.

Nej inatt var jag för trött för att tänka. Så Tobbe fick ligga emellan Matilda och Kajsa och jag ytterst. Men det var helt sjukt vad bra man kan sova på nätterna!! Ojojoj. Jag känner mig som sagt som en helt ny människa. Vilken känsla!

Så... i torsdags var vi barnvakt med Wilmer på eftermiddagen. Det var så länge sen de sågs så de var allt lite blyga med varandra i början. Men det dröjde inte mer än 10 minuter tills de kom på vem dem var.