Å vilken underbar dag jag har haft. Mer sådana här dagar tack!
På morgonen körde vi vårat vanliga rush. Tobbe tog hand om ungarna medans jag plockade undan från gårdagen och tvättade och diskade lite. Normalt sett blir vi väckta av Matilda runt 06.15 när hon med ett väldigt glatt leende reser sig och säger: "Tilda vaken". Jo ja tackar ja, som om vi inte märkte det! (Hon sover i samma säng som oss. Numera sover vi fyra stycken i en dubbel säng. Mmm mysigt! :) Sen är det påklädningar av alla fyra, prat och gos med alla fyra och 15 minuter senare är vi uppe alla fyra :)
Runt 08.30 börjar stöket lugna ner sig och då har Kajsa fått sin gröt och ska sova. Mmm just det. När hon väl har fått upp hela familjen, då går hon så gladeligen och lägger sig i några timmar. Det är då man passar på att snickra ihop några lådor, busa med Matilda och fortsätter att städa lite.
Sen kom Petra och Susanne förbi. Jätteroligt! Det blev fika och en massa prat och lite för rörigt för att föra någon djupgående konversation men sånt får man räkna med.
Vid 15.00 tog jag cykeln för att hälsa på C och R med sin L. De ringde på förmiddagen och undrade om vi var lediga och gissa om jag blev glad! Sist vi sågs var i januari när L fyllde 2 år. Å vad jag njöt att få träffa hela familjen igen! Vissa vänner bara fästs man vid vid första ögonkastet och C är en sådan vän. Framtiden för oss båda är ganska oviss men jag tror och hoppas att vi alltid kommer hinna ha kontakt med varandra på något sett. Och en sak till. Jag åt årets första jordgubbar. Visserligen frusna men dock så goda!! :)
Sen cyklade jag hem igen. För att upptäcka att jag glömt att hämta ut medicin på apoteket. Det som var menat vara en miljövänlig resa med cykel till C blev istället en onödig resa till apoteket med bil. Fasiken. Vad svårt det ska vara att vara perfekt!
Och nu då? När resten av Sveriges befolkning firar valborg. Ja, jag sitter och njuter med en kopp te, lite bloggande och en bråkig bebis i knät som slamrar med mina nycklar. Tobbe jobbar och trots inbjudan till några vänner tackade jag nej och valde att stanna hemma. För trots att det är valborg så är det inte så roligt att åka någonstans ensam med två ungar att ta hand om sent på kvällen. Tro mig, den kvällen skulle enbart innehålla tröstande, blöjbyten och en massa skrik.
På morgonen körde vi vårat vanliga rush. Tobbe tog hand om ungarna medans jag plockade undan från gårdagen och tvättade och diskade lite. Normalt sett blir vi väckta av Matilda runt 06.15 när hon med ett väldigt glatt leende reser sig och säger: "Tilda vaken". Jo ja tackar ja, som om vi inte märkte det! (Hon sover i samma säng som oss. Numera sover vi fyra stycken i en dubbel säng. Mmm mysigt! :) Sen är det påklädningar av alla fyra, prat och gos med alla fyra och 15 minuter senare är vi uppe alla fyra :)
Runt 08.30 börjar stöket lugna ner sig och då har Kajsa fått sin gröt och ska sova. Mmm just det. När hon väl har fått upp hela familjen, då går hon så gladeligen och lägger sig i några timmar. Det är då man passar på att snickra ihop några lådor, busa med Matilda och fortsätter att städa lite.
Sen kom Petra och Susanne förbi. Jätteroligt! Det blev fika och en massa prat och lite för rörigt för att föra någon djupgående konversation men sånt får man räkna med.
Vid 15.00 tog jag cykeln för att hälsa på C och R med sin L. De ringde på förmiddagen och undrade om vi var lediga och gissa om jag blev glad! Sist vi sågs var i januari när L fyllde 2 år. Å vad jag njöt att få träffa hela familjen igen! Vissa vänner bara fästs man vid vid första ögonkastet och C är en sådan vän. Framtiden för oss båda är ganska oviss men jag tror och hoppas att vi alltid kommer hinna ha kontakt med varandra på något sett. Och en sak till. Jag åt årets första jordgubbar. Visserligen frusna men dock så goda!! :)
Sen cyklade jag hem igen. För att upptäcka att jag glömt att hämta ut medicin på apoteket. Det som var menat vara en miljövänlig resa med cykel till C blev istället en onödig resa till apoteket med bil. Fasiken. Vad svårt det ska vara att vara perfekt!
Och nu då? När resten av Sveriges befolkning firar valborg. Ja, jag sitter och njuter med en kopp te, lite bloggande och en bråkig bebis i knät som slamrar med mina nycklar. Tobbe jobbar och trots inbjudan till några vänner tackade jag nej och valde att stanna hemma. För trots att det är valborg så är det inte så roligt att åka någonstans ensam med två ungar att ta hand om sent på kvällen. Tro mig, den kvällen skulle enbart innehålla tröstande, blöjbyten och en massa skrik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar